Det finns inte mycket skrivet i ämnet svensk instrumenthistoria. Utom vissa uppsatser och artiklar har ett omfattande forskningsprojekt ägnats orgeln (GOArt, Göteborg). Större arbeten i form av doktorsavhandlingar behandlar nyckelharpan (Jan Ling, 1967) och klavikordet (Eva Helenius, 1986). I övrigt har främst violinen lockat till en mer omfattande forskning.
Svensk piano- och harmoniumhistoria är däremot helt oskrivna kapitel. Att bygga upp en samling, varigenom man skapar källor för framtida forskning, förutsätter därför grundforskning på många plan – personhistoria, hantverks. och industrihistoria, möbel- och designhistoria, ekonomisk historia, socialhistoria och kyrkans gudstjänstliv. Skall vi kunna hävda oss internationellt, finns här rum för många uppsatser, artiklar och forskningsprojekt. Vid Klaverens Hus arbetar vi dels generellt för att lösa vardagens problem med samlingarna, dels med två större forskningsprojekt:
1 Konst för öga och öra. Om svenska praktklaver, arkitekter, konstnärer och stilströmningar inom möbel- och designhistoria (med stöd av Beijerstiftelsen).
2 Från hantverk till industri. Om verkstäder, fabriker och arbetsmetoder i industrialiseringens olika skeden, influenser utifrån i allmänna idéströmningar och den spännande frågan om ”den svenska tonen”.